Guidad visning vid hyttområdet. Foto Maria Söderberg 2011

 

Vad ser man i det gamla hyttområdet?

Välkommen till en guidad visning av Adolfströms hyttområde! Arkeologerna Lena Berg Nilsson, Ola Nilsson och Lennart Klang berättar om hyttverksamheten på 1700-talet. Vi vandrar runt i det som kan beskrivas som ett friluftsmuseum och tar del av lämningar. Hyttan anlas år 1774 för smältning av silver från Nasafjäll. 1810 lades den öde eftersom gruvverksamheten upphörde. Vid en brand år 1821 förstörde flertalet av anläggningens byggnader. En byggnad står kvar, den så kallade Majorsgården.

Tid: Samling kl. 14 fredag den 4 augusti 2023
Plats: Adolfström vid utställningslokalen.
Kostnad: 100 kr / person, om man är 15 år eller yngre 50 kr.
Ingen föranmälan. Kan betalas med Swish eller kontant på plats.
Vad händer mer? Kl. 16 samlas vi i Majorsgården för ett litet speciellt 100-årsjubileum. Det är ett sekel sedan Janrik Bromés bok Silverfjället kom ut. Författaren besökte Adolfström redan 1906 och vi kommer att återge en del av hans arbetsmaterial som utgår från besöket. Bildvisning. Fler programpunkter tillkommer.
Arrangör: Expedition Nasafjäll och Magasin Silvervägen i samarbete med Majorsgårdens bruksförening.
Frågor? Skicka mejl till maria @ midsommarudden.se

Guidad visning på Nasafjäll söndag 6 augusti 2023, läs mer här:
https://topofarjeplog.org/2023/01/sondag-7-augusti-2022-guidad-visning-i-nasafjall-2/

Mer om byn

Själva byn Adolfström har sina rötter i malmbrytningen på Nasafjäll. Det var år 1769 som Lars Qvist, lagman i Lappmarken, grundade Nasafjälls silwerverk. Det var den andra epoken som därmed tog vid. Själva platsen döptes till Adolfström, troligen efter Gustav III:s bror vars namn var Fredrik Adolf (1750–1803) och s k Sveriges arvfurste. Eller så var det efter Kung Adolf Fredrik (1710–1771)? Man kan lugnt – hur som helst – påstå att just Adolf var ett populärt namn vid denna tid. I Adolfström skulle malmen rostas vid Ladvejokks utflöde i sjön Iraft. Under denna period bodde här som mest 58 personer. Det fanns verkshus, magasin och bostäder. Här fanns arbetare, bokhållare, predikant och hyttmästare. Förste hyttmästaren var Carl Laestadius, far till den mera kände Lars Levi Laestadius. Smälthyttan blev dock ingen lönsam hantering och verksamheten upphörde. År 1821 brann hyttområdet ned och låg sedan öde under 20 år. 1841 kom Jonas Jonasson med familj till Adolfström efter att ha köpt området året tidigare.

Mer om Carl Laestadus: ”Malmen var i bitar såsom hjortron”

Carl Laestadius (1746-1832) var ättling till tre generationer av präster i Arjeplog. Efter att hans far dog 1755 gick han i guldsmedslära i Piteå. Det fanns inte pengar i familjen till att bekosta några högre studier, enligt författaren Bromé. Carl Laestadius utövade sedan smedsyrket i Stockholm, och bedrev samtidigt studier i mineralogi och bergsmekanik. När han återvände till Arjeplog utsågs han till bergsfogde och hyttmästare i Nasafjäll och Adolfström. Carl Laestadius var far till de mer omtalade och ryktbara Lars Levi och Petrus Laestadius. 1818 intervjuades Carl Laestadius av prosten Johan Nensén vilket troligen är den tidigast nedtecknade längre intervjun från Arjeplogs socken. Dessutom, måste man tillägga, det unika är att texten är bevarad. Carl Laestadius beskriver bland annat problemen med att få samerna att skjutsa malmen från Nasafjäll till Adolfström: ”…woro ej  tvungne därtill, man måtte tigga dem: att få dem till biträde med skjuts, m.m., skulle skje med mutor, det är utom betalning rundeliga gåfvor af brännvin, tobak, och mat. För ett Lass malm `eller hvarje Ren´ / 10 lispund / gafs ett lispund mjöl `och ett quarter Tob[ak]!: man skall äfven hålla dem akkior, t.o.m. åk-akkior, seltyg, alt skulle hållas dem: Till qväll när de framkommo kokades vanligen gröt som åts med sirup i vattn; frukost moron, soppa å fett kött.”
Hela transporten (”karaven”, säger han) bestod av 70 till 80 renar och Carl Laestadius och en ”grufkarl” följde med. ”Malmen var i bitar såsom hjortron, fördes vanligast i säckar; äfven i Trälådor, hvilka voro ovigare för akkior: kunde ej hafvas lös…” och så: ”Denna Malm-föring, skjedde blott 2nne gånger om år, Hösten i October, Wåren i April, efter år gången eller årets wäderlek”.  Anledningen till val av årstid var att samerna
fanns nära bruket och att de då, enligt Laestadius var ”lättast att träffa.”
Text: Maria Söderberg
Källa: Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek

Majorsgården 2011. Foto Maria Söderberg

Adolfström. Foto Maria Söderberg

 

O glorious valley, in greenery clad – the struggle for the Laisälven

Söndag 6 augusti 2023: Guidad visning i Nasafjäll

Märkberget, Muärrkebákkte 564 m ö.h. drar nya besökare till Laisdalen

The ice sheet created the remarkable Kráhpiesvárrie