När Lars Lestander första gången annonserade
om ”Fiskeresor för män” till Norge blev det livat.
”Allt kunde ha slutat där”, skrattar han.
- 30 augusti 2010
Namn: Lars Lestander.
Ålder: 59 år.
Född: I Arjeplog, de första åren bodde jag i Laisvall, därefter bland annat i Ballastviken.
Familj: Fru Ulla från Medle och sönerna Dennis, 32 år, och Jimmy, 29 år.
Äter helst: Min fars souvasrätt på ren.
Dricker: Inte öl! Läsk, juice och mjölk blir det. Någon gång en god cognac.
Favoritfilm på bussen: Torsk på Tallin.
Favoritbussresenär: Oftast en pensionär som lärt sig hyfs.
Roligast i Norge: Folket! Gillar norrmännen, de luras inte.
Tränar: Inte nu, men på hösten jagar jag älg och ripa.
Motto: Är man bra så är man glad. Är man glad så är man bra!
Samma väg, samma resmål, samma produkt och i stor utsträckning även samma resenärer. I 28 år! Och kanske var det just här, längs Silvervägen, som det numera välbekanta och populära resekonceptet ”all-inclusive” fick sina första förespråkare tack vare Lars Lestander. Men det började inte alls bra för Lestanders fiskeresor…
– Vilket misstag jag gjorde, och vilken uppståndelse det blev, säger han och skakar på huvudet.
Det var marknadsföringen som blev fel. Trots att tanken var god.
– På den tiden, när vi körde våra första resor, var Norge ett u-land som turistland. Det blåste sand rakt igenom servicehuset på campingen. De hygieniska förhållandena var så undermåliga att jag inte kunde tänka mig att åka hit med kvinnor, berättar Lars.
Så i all välmening annonserade Lars om ”Fiskeresor – för män”. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.
– Det skulle jag inte ha gjort, vilket liv det blev… det kunde ha slutat där, redan innan det började, konstaterar Lars Lestander.
Men männen köpte konceptet och följde med på fiskeresorna till Lofoten. Och snart kom även kvinnorna.
– Ja, dom kom med rätt snabbt, och jag har kört sådana här resor med bara kvinnor också. Så egentligen kanske den där tokiga annonseringen till slut blev en bra marknadsföring, funderar Lars.
Lestanders Fiskeresor är ett välkänt begrepp längs Silvervägen efter alla dessa år. Och lika populära, hela tiden. Resan går från Skellefteå till Lofoten, och det är verkligen ”all inclusive”.
– Är man född fattig så tänker man som en fattig, och då vill man veta vad saker och ting egentligen kostar. Jag köpte en resa till Leningrad för länge sedan, till ett bra pris. Men redan på båten skulle jag upp med plånboken, och sen skulle den upp, upp, upp… vad jag än skulle göra.
Lars Lestander kom hem, med tom plånbok men med en idé i huvudet. En idé om en resa där man får ett bra pris, betalar för allt på en gång, och i princip kan lämna plånboken hemma. Idén förverkligades i och med fiskeresorna, och det har fungerat sedan första dagen.
– Men det betyder också att man måste ha en billig organisation, poängterar han.
Lars Lestander har arbetat som busschaufför i närmare fyrtio år. De första 32 åren hos Skelleftebuss. Och de senaste åren i familjeföretaget.
– 2005 bestämde jag mig för att sluta hos Skelleftebuss. Då sa sonen Dennis: ”Om du slutar så startar jag ett eget företag!”
Sagt och gjort. Dennis startade företaget Lestanders Buss AB som han driver tillsammans med brodern Jimmy, och naturligtvis Lars.
– Företaget rullar framåt, och jag jobbar med det som jag tycker är roligt. Kör till IKEA, till Ullared, och någon teaterresa ibland. Och Fiskeresorna till Lofoten förstås, säger Lars med ett nöjt leende.
Hur många mil Lars Lestander har färdats längs Silvervägen under alla dessa år är svårt att säga. Men det handlar om åtskilliga resor, och han har sett både årstidernas skiftningar och områdets utveckling under flera decennier.
Byar som har förändrats, byar som vuxit och byar som har försvunnit.
Den plats som ligger honom allra varmast om hjärtat är Ballastviken, där hans far en gång föddes.
– Vi växte upp i Laisvall, men Ballastviken var ändå platsen för våra drömmar, och jag tillbringade mycket tid där hos farmor, berättar Lars.
Det Ballastviken som fanns när Lars var barn, ligger under vatten efter senaste regleringen av Sädvajaure som ägde rum 1985. Idag finns byn en bit längre västerut längs Silvervägen. Och här, i det nya Ballastviken, har Lars en stuga dit han återvänder så ofta han kan.
– Allt har förändrats, och nu är det så här, men jag saknar inte det gamla. Jag är glad för det som utvecklas, och jag välkomnar verkligen satsningen på restaurang i Vuoggatjålme.
Stugan i Ballastviken är mycket viktig för Lars. Hit åker han för att jaga, fiska och ladda batterierna.
De flesta av de idéer och den utveckling som Lars Lestander varit med om att genomföra har faktiskt sitt ursprung här.
– När jag är i Skellefteå, kör buss och jobbar på har jag aldrig tid att tänka. Det gör jag istället när jag ligger på ett renskinn ute på isen, eller sitter vid en eld ute i skogen. Det är då jag blir kreativ och kommer på nya projekt, säger han, och rullar vidare längs Silvervägen.
Text Marianne Hofman