Bergnäsöringen anses som riksintressant
och skyddsvärd eftersom den är en av få
nedströmslekande öringstammar.
- 10 september 2013
Bergnäsälven, cirka 5 mil söder om Arjeplog, erbjuder möjligheter till bra sportfiske och fina fångster. Älven är mest uppskattad för den riksintressanta Bergnäsöringen, men fler och fler upptäcker även det goda harrfisket här.
Sträckan mellan Bergnäsdammen och älvens utlopp i sjön Naustajaure är öppet för sportfiske från andra lördagen i juni till och med den 15 augusti.
Här kan inte bara vild eller utplanterad Bergnäsöring och harr fastna på kroken, utan även abborre, asp eller gädda.
I Bergnäsälven rekommenderas fiske från land istället för båt för den som inte är bekant med vattnet, eftersom det på vissa ställen är väldigt grunt.
Det är stenigt vid älvkanten, men området är ändå relativt lättillgängligt med närhet till väg, spångning på vissa partier och väl upptrampade stigar. Längs älven finns också fyra vindskydd med tillhörande eldplatser.
Fisket i Bergnäsälven förvaltas av Södra Bergnäs Samfällighetsförening, som också säljer fiskekort och sköter fiskebevakningen i området.
Eftersom Bergnäsöringens huvudsakliga reproduktionsområde är i Bergnäsälven ansvarar föreningen också för det avelsfiske som skett här sedan 1960. Bergnäsöringen anses som riksintressant och skyddsvärd eftersom den är en av få nedströmslekande öringstammar.
Avelsfisket sker på hösten, och utförs med nät. Vilda öringar i storleksklassen 2,5-5 kilo tas upp och placeras i en så kallad fisksump, speciellt konstruerad för detta ändamål. De kläms på rom och mjölke och uppfödning av ynglen sker sedan vid Sälla fiskodling i Arjeplog, och vid en fiskodling i Lycksele. Avelsfiskarna återutsätts igen.
Bergnäsöringen planteras sedan ut i flera olika sjöar och vattendrag, bland annat i Bergnäs byavatten. Här sätts också varje år ut femtusen harrar, och det märks tydligt på fångstresultaten.
Text Marianne Hofman
Bergnäsdammen. Foto 2012 Maria Söderberg
FAKTA
Tillåtna tider för fiske 2014: 9 juni 18.00 till 15 augusti 23.59.
Fiskekort för Bergnäsälven kan köpas hos: GK:s fiske i Arjeplog, Slagnäs Camping, Intersport Arvidsjaur, Christer Lestander, Grannäs 0960 – 651059 eller hos Hilding Lindgren, Södra Bergnäs.
Bergnäsälven har inte alltid sett ut som den gör idag. Förr i tiden, innan dämningarna var älven både bredare och djupare. Älven har inte alltid bara varit ett paradis för sportfiskare. För länge sen var det en viktig källa till mat och pengar.
För många år sedan var fiske med nät och ena tillåtet i älven. Man fiskade under sommaren och sålde fisken under vintern. År 1932 började bygget med bergnäsdammen. Arbetet tog tre år och 1935 togs den i bruk. Mer information här www.bergnasalven.se
Bergnäsdammen började byggas 1932. Foto Arvidsjaurs fotoarkiv
HISTORISK BAKGRUND
Bergnäsälven har inte alltid sett ut som den gör idag. Förr i tiden, innan dämningarna var älven både bredare och djupare.
Älven har inte alltid bara varit ett paradis för sportfiskare. För länge sen var det en viktig källa till mat och pengar. För många år sedan var fiske med nät och ena tillåtet i älven.
Man fiskade under sommaren och sålde fisken under vintern. På 1920-talet sålde man sik för 99 öre per kilo och öring under 1 kg för 1,50 kr/kg och större för 2,00 kr/kg. Man använde öringen dels färsk men även gravsaltad. På den tiden var det vanligt att äta fisk tre gånger per dag.
År 1932 började bygget med bergnäs-dammen. Arbetet tog 3 år och 1935 togs den i bruk. 1946 Infördes förbud mot fiske med levande och dött agn. Fiskekort började också säljas. De kostade 3 kr/dygn, 8 kr/vecka, säsongskort kostade 15 kronor och ett helårskort kostade 20 kr.
På 1960 talet började man avelsfiska i älven eftersom man såg en kraftig minskning av öring. Bergnäsöringen är klassad som riksintressant och skyddsvärd eftersom det är en av få öringsstammar som leker nedströms. Avelsfiskar gör man än idag.
Fram till 1970 flottade man timmer i Bergnäsälven. Stenkistorna som man fäste bommarna i finns fortfarande kvar i Storavan och Naustajaure.
År 1986 bildades Södra Bergnäs byasamfällighetsförening vars uppgift var att ta hand om förvaltningen av land och vatten inom byalaget. Ett förslag inom samfällighetsföreningen var att bilda ett stort fiskevårdsområde som skulle omfatta allt vatten 3 km nordost om Bergnäsudden – hela bergnäsälven och ner till västerbottensgränsen. Man skulle tillsammans med Sjulnäs-, Strömholms-, och Slagnäs byaförening bilda ett gemensamt fiskeområde med ett gemensamt fiskekort. Tyvärr blev sammanslagningen inte av utan består idag av separata fiskevatten.
År 1994-95 reparerade man skador på dammen, bara under dessa två år kunde man se en minskning i fiskeförekomsten. Året 1994 erhölls den lägsta tätheten av ensomriga öringar någonsin, då det låg 1 öring/100 m². År 1997 gick dock tätheten upp till c a 10 öringar/100 m².
På senare tid har dock fiskeförekomsten ökat igen och fiskare från hela världen kommer hit för att uppleva fisket och den underbara naturen, och från år 2010 har sommartappningen genom domstolsbeslut ökats från 35 m³/s till 45 m³/s vilket kommer att leda till en ännu bättre reproduktion
av öringen.
Källa: Fiskeriintendent Dr Ossian Olofssons
Anteckningar 1920-1960 Fiskeriverket
Läs mer om fiske och vatten i Arjeplog i boken ”En skvätt om Arjeplog”.
En skvätt om Arjeplog heter en ny bok av frilansjournalisten Marianne Hofman. Arjeplog är Sveriges vattenrikaste kommun och där ligger också Sveriges djupaste insjö Hornavan, med ett största djup på 221 meter. Marianne Hofman bor i Arjeplog och ger bland annat ut nättidningen Arjeplognytt. Tillsammans med fotografen Erland Segerstedt från Skellefteå har hon skrivit boken En skvätt om Arjeplog, som handlar om vatten i alla dess former och funktioner. ”Vatten ger oss liv och möjligheter, men kan också ta liv och i ett svep spola bort de möjligheter som vi så lätt tar för givna. Vattnet rör på sig, förändras och speglar både livet och oss människor i sitt flöde. Ibland är vågrörelserna snabba och oförutsägbara, ibland är de långsamma och nästan omärkbara, men energin finns där, hela tiden. Det väcker känslor, och bär med sig en ursprunglig kraft som vi inte alltid kan hejda eller kontrollera. Allt vatten i hela världen hänger ihop. Från de minsta bäckar till de största havsströmmar i världshaven. Under arbetet med denna bok har vattnets kraft, betydelse och inverkan på våra liv framträtt tydligt. Arjeplog är Sveriges vattenrikaste kommun och så länge människor har funnits här har vattnet på många olika sätt haft en avgörande betydelse för överlevnad och utveckling. De äldsta funna spåren av människor i Arjeplog är tiotusen år gamla. Landskapet och människors liv var ett helt annat än det vi har idag, men behovet av vatten och viljan att leva nära vattnet var och är densamma. Med vår bok vill vi lyfta fram några berättelser om vattnet i Arjeplog.”
(Från efterordet) https://midsommarudden.blogspot.com/2017/07/ny-bok-en-skvatt-om-arjeplog.html