Bastubad och isvaksdopp på Kraja. Maud Lestander, Charlotte Westberg och Maria Söderberg.
Foto Nenne Åman
- 15 januari 2015
Bastukulturen är bred och rik på utövare.
Men det har inte alltid varit så efter Silvervägen.
– Otroligt uppfriskande! tyckte Charlotta Westberg
om att hetta upp kroppen i en bastu och
sedan lägga sig i en isvak.
Det går ett alldeles speciellt bastubälte vid Norra Polcirkeln. Detta bälte omfattar de nordamerikanska indianstammarna över Sibirien och till norra Skandinavien. Allra starkast lyser bastustjärnan över Finland. Ordet sauna har fått spridning över hela världen och ingår i den nationella finska identiteten. Men Sverige ligger inte långt efter och nu är vinterbadandet på frammarsch. Vid polcirkelns breddgrad kan man träna på kalla bad sommartid. Men det händer också, som sommaren 2014, att badtemperaturen stiger till 25 grader.
”När jag var liten hade jag en sorts bastufobi. Som tur är har gått över”, berättar Lina Nordström som tidigare arbetat i restaurangen på Kraja. Här, längst in i bastun, tillsammans med Maria Persson, Maria Welin och Emma Svadling. Foto Uli Joos
Bastuflotte med dopp i isvak
Sedan några år tillbaka har bastun fått en mer framskjuten plats i Arjeplogs centralort. På camping-och stugbyn på Kraja kan man hyra en bastuflotte och förlägga sitt bad i Sälla, en del av Hornavan. Men kunde man vinterbasta i dem? Det visade sig gå utmärkt. Anders Westerlund, vaktmästare, hackade upp en isvak. Vi var några som antog utmaningen. För Maud Lestander blev bastu och isvaksdopp en höjdare:
– Äntligen fick jag en chans att göra något jag önskat i många år!
Efter en halvtimmes grundlig uppvärmning var det dags att kliva nedför stegen och lägga sig i det nollgradiga vattnet. Temperaturen utomhus var –14.
– Inte alls så farligt går ned i vattnet, tyckte Maud, det var riktigt skönt känna hettan och sedan kylan på kroppen. För Charlotta Westberg var det inte första gången.
– Det här var otroligt uppfriskande! tyckte hon, den här gången behövde jag inga dubbar för att ta mig upp. Med stege blev allt så mycket lättare.
Hett inne. Ute -14 grader.
Foto Maria Söderberg
Kallsim kan lindra smärta och inflammation
Dopp i isvak är dock inget för den som har svagt hjärta.
– Men det är nyttigt, hävdar Pirkko Huttunen som forskar om kyla vid Oulu universitet i Finland.
– Det kan lindra reumatism och det verkar som om vinterbad har samma effekt när det gäller att lindra smärta och inflammation.
I en studie, som beskrivs i Forskning & Framsteg, följde hon en grupp vinterbadare i åldern 30 till 68 år. Hon hade även en kontrollgrupp.
– Under testperioden fick den grupp som badade i isvak regelbundet ett tydligt bättre hälsoläge. Under perioden minskade spänningar, trötthet, dåligt minne och humör betydligt. Efter fyra månader svarade alla deltagare att de kände sig mer energiska, aktiva och sunda och hade bättre självkänsla än när vi startade i oktober. Dessutom rapporterade de som led av diagnostiserad reumatism, fibromyalgi och astma att vinterbad hade lindrat smärtan.
Bastukulturen fick ett uppsving under 1960-talet i norra Sveriges inland. Innan dess var det få som hade duschutrymmen i sina bostäder, än mindre en bastu.
Vedeldad bastu på Kyrkholmen
I Arjeplog fanns ett allmänt badhus med bastu i den gamla brandstationen vid torget. Den byggdes 1951. På ett och annat ställe i kommunen användes olika fomer av bastu.
Min farbror Folke Söderberg, idag 82 år, berättar hur han och två bröder omkring åren 1959 använde en liten barack som de hettade upp med en lågtryckspanna i byn Bellonäs.
– Det var en tunna med vattenbehållare och från den kom het ånga. Därefter kastade vi oss i snön, men det var bara någon enstaka gång som vi hoppade ned i en isvak.
Lasse Lundqvist, 86 år, minns en vedeldad bastu på Kyrkholmen. Den låg intill det första skolhuset, det som idag kallas Röda skolan, och utnyttjades under 1940-talet.
– Men man hoppade inte i sjön.
”Kreativiteten i en bastu når höjder som inte är greppbara”.
Göran Wemmenborn, tidigare läkare i Arjeplog.
Läkaren Göran Wemmenborn, som flyttade till Arjeplog med sin familj 1965, berättar om lyckan med en bastu som fanns i huset intill Lillströmmen mitt i samhället.
– Bastun användes flitigt och jag minns hur skrikande skönt det var att kliva upp näck för källartrappan och rulla sig i den sköna, mjuka snön medan strömmen porlade och norrskenet flammade. Innan vi begrep att ta något på fötterna hände det ett par gånger att fötterna frös fast i trappan.
1966 öppnades sport- och simhallen. Här fanns en stor bastu som samlade många.
– Jag kommer ihåg Åke Wennströms sköna måndagsgymnastik för oss gubbar med efterföljande bastubad. I den bastun föddes många fina tankar. Kreativiteten i en bastu når höjder som inte är greppbara, hälsar Göran Wennerborn som idag bor i Skåne – med bastu, förstås.
Människor har sedan urminnes tider samlats kring eld och värme. Att växla mellan temperaturer är dessutom ren och skär övning i överlevnad. Bastun är – oavsett sommar eller vinter – en lisa för kropp och själ. För att citera ett finsk bastuordspråk: ”Om inte brännvin, tjära och bastu hjälper, är döden nära”.
Text Maria Söderberg
Bastufakta
Badhus med upphettade badstugor har funnits långt tillbaka i tiden. Under medeltiden fanns det offentliga bastur i Nord- och Mellaneuropa. Män och kvinnor badade samtidigt, men med tiden förbjöds detta eftersom det ansågs vara en del av smittspridningen av sjukdomar som syfilis. I Mellanöstern fanns en motsvarighet, hamam, ett ång-och hetluftsbad, som uppstod under 600–700-talet. Under romarriket byggdes många badanläggningar, thermer. Ordet står för värme och hetta och det var också det man fick när man använde sig av central uppvärmning av vattnet. Om man vill pröva en annorlunda bastuupplevelse kanske en flotte vore något?
Källor:
Nationalencyklopedin
Forsknings och framsteg nr 10/2012.
