Leif Björk, Järvträsk, inventerar dagfjärilar. Han har engagerat sig för de flyktiga fjärilarna: ”Det är något speciellt med fjärilar i fjällen, det är liksom det glömda landet, även om fåglar och växter numera är ganska bra inventerade. Vill man frossa i insekter så finns det ännu mer att upptäcka. Men vem bryr sig om dem?”
Det finns så mycket att se för den som
vill uppleva vår fjällvärld. Fjärilar, till exempel.
Om du är uppmärksam och vet vad du ska
titta efter kan du se många.
Bara i Pite Lappmark, som Arjeplogsfjällen tillhör, har 48 arter noterats.
”Jag kan se trehundra fjärilar under en dagstur om förhållandena är bra”, säger Leif Björk.
Uppslag från 2016 års Magasin Silvervägen.
- 15 augusti 2015
”Vår miljö förändras och vissa arter får svårt att klara sig. Jag vill se vilka förändringar som sker, och försöka vara med och visa det, och kanske kunna påverka utvecklingen. ”
Av Marianne Hofman
Leif Björk fångar fjärilar på sluttningarna till Tjidtjakk. Foto Maria Söderberg
Fjärilar är kanske inte det första man tänker på att titta efter när man ger sig ut på vandring i fjällen vid polcirkeln. Och frågar man någon vilka fjärilar som finns är risken stor att man möts av undrande blickar. Vackra dagfjärilar förknippas ju ofta med soldränkta blommande ängar, inte med till synes karga fjällsluttningar.
– Fjärilar finns överallt, och de behöver inte alltid så mycket växtlighet. Däremot krävs det sol och värme för att dagfjärilarna ska flyga. Bäst chans att se dem är i juli, säger Leif Björk.
I Sverige finns mer än hundra olika arter av dagfjäril. De är ofta färgrika på vingarnas ovansidor och, som namnet antyder, aktiva under dagen. I vila har de vingarna stående, hopslagna över ryggen. Undersidan av vingarna hos många arter är kamouflagefärgade och därmed är de inte alltid så lätta att upptäcka.
– De är lättast att se och känna igen när de flyger, många arter har ett karaktäristiskt flygsätt, berättar Leif.
Bäckpärlemorfjäril, en ovanlig art som hittades under en guidad tur i Vuoggatjålme 2016. Foto Maria Söderberg
Leif Björks eget intresse för fjärilar väcktes på allvar vid ett möte i Gallejaur, när han lyssnade till Svensk Dagfjärilsövervaknings ledare Lars Pettersson från Lunds universitet.
– Jag blev förstås nyfiken när jag hörde honom berätta om fjärilar och de inventeringar som görs. En gång för länge sedan tog jag ett beslut om att jag ska ägna mitt liv åt sånt jag tycker är roligt, så när jag fick frågan om jag ville vara med och inventera fjärilar i Pite Lappmark och Torne Lappmark tackade jag ja.
Intresset för fjärilar ökar
Naturen med alla dess upplevelser har alltid lockat Leif Björk. Fisket och jakten med gevär har han i princip helt lagt bakom sig. Tiden räcker inte till.
– Jag vill alltid hitta något, se något. Om man ska vara ute i skog och mark är det ju mycket roligare att ha ett mål; en fågel, en växt eller en fjäril. Jag vill ha en bra bild och jagar motiv.
Men det finns också en djupare innebörd i Leifs engagemang.
– Vår miljö förändras och vissa arter får svårt att klara sig. Jag vill se vilka förändringar som sker, och försöka vara med och visa det, och kanske kunna påverka utvecklingen. Klimatförändringar är svåra att göra något åt, men om vi ser att gruvor, turism, skogsbruk eller andra saker innebär negativa förändringar kanske vi måste göra restriktioner för vissa områden om vi vill behålla alla arter i vår flora och fauna.
Eftersom inventeringarna av dagfjärilar i fjällen bara pågått under ett fåtal år är det alldeles för tidigt att säga något om utvecklingen. I årsrapporterna visas fler och fler fynd från stora delar av Sverige, men det behöver inte betyda att antalet fjärilar ökar.
– Intresset för fjärilar ökar. Folk blir intresserade när man berättar om dem. Samma sak gäller fåglar och det är framför allt medelålders kvinnor som står för det ökade medlemsantalet i Sveriges ornitologiska förening.
I EU:s art- och habitatdirektiv finns listor på arter som medlemsländerna är skyldiga att övervaka. Här finns bland annat 12 svenska fjärilsarter, varav tre tillhör fjällarterna: Högnordisk blåvinge, dvärgpärlemorfjäril och fjällsilversmygare. Den högnordiska blåvingen har Leif Björk sett och rapporterat in flera fynd av i Arjeplogsfjällen. Fjällsilvermygaren och Dvärgpärlemorfjärilen har han också sett, men bara i Torne lappmark
– Dvärgpärlemorfjärilen och fjällsilversmygaren återstår att få syn på i Arjeplogsfjällen.
Vissa arter föredrar hårt påverkad mark och blottlagd mineralrik mark
Ett annat fynd som Leif Björk tyckte var extra kul var lappnätfjärilen. Tillsammans med Stefan Holmberg kunde han rapportera in det enda fyndet i Sverige av den arten år 2013.
– Det är en väldigt vacker fjäril, med få inrapporterade fynd varje år. Jag sa på skämt till Stefan, när vi åkte ut, att det kanske är just den här dagen vi får se lappnätfjäril, och plötsligt hände det. Det var på Skärrims sydsida.
Under sina inventeringsturer i fjällen ger sig Leif Björk ibland ut i områden som är mer svårtillgängliga för gemene man. Men ofta håller han sig inom en mil från Silvervägen, och det är inte nödvändigt att gå så långt för att hitta fjärilar i fjällen.
Det viktiga är att gå ut vid rätt tillfälle, alltså en solig och varm dag, helst under första delen av juli. Man ska titta även i de mer karga, steniga områdena.
– Första året letade vi nog efter för ”fina” och mer bördiga områden. Många fjärilar kräver inte så mycket växtlighet, men de vill ha rätt sorts växter, säger Leif.
– Vissa arter föredrar hårt påverkad mark och blottlagd mineralrik mark, andra mer gräs och myrmarker. Högnordisk blåvinge förekommer på kalkhaltig mark då larvens värdväxt, purpurbräcka, är kalkgynnad.
Det är också anledningen till att han letar efter vissa orkidéer som trivs i samma områden
Blåvingen vet nog när det är dags
Att fjärilarna är väldigt anpassningsbara råder det ingen tvekan om. Dagfjärilar kan övervintra i alla utvecklingsstadier, och redan den 25 april har aktiva larver av blåvinge hittats i fjällen.
– Det var norrmän som hittade dem, på en framtinad klippa med purpurbräcka. På nåt vis vet blåvingen när det är dags att kläckas. Det tidigaste fyndet av blåvinge i fjällen har gjorts den 30 juni. Det senaste fyndet under en fjärilssäsong är inrapporterad av Leif Björk.
– Det var den 17 augusti.
Fjällen är det glömda landet
Leif Björk bor i Järvträsk söder om Arvidsjaur. Förutom fjärilsintresset, har han ett stort engagemang i bevarandet och brukandet av Gallejaur natur- och kulturreservat. Även här finns förstås gott om fjärilar.
– Det finns fjärilsarter som är knutna till jordbruket, och på slåtterområdena i Gallejaur ser jag fjärilar hela tiden. Men det är något speciellt med fjärilar i fjällen, det är liksom det glömda landet, även om fåglar och växter numera är ganska bra inventerade. Vill man frossa i insekter så finns det ännu mer att upptäcka. Men vem bryr sig om dem? Ser jag något intressant som jag inte sett tidigre så tar jag en bild. Många gånger är det inte alls rapporterat till artportalen eller åtminstone bara ett fåtal gånger.
Föreningen fjärilar i Pite lappmark
Läs mer här: https://ffpl.weebly.com/
Svensk Dagfjärilsövervakning utförs i samarbete med Naturvårdsverket, Lunds Universitet, ArtDatabanken, Sveriges Entomologiska Förening och Butterfly Conservation Europe. Läs mer här: https://www.dagfjarilar.lu.se/