– Rent vatten? Det är en själslig fråga för mig.
Mona Svensson älskar bastu och bad.
Hon badar året runt oavsett temperatur.
– Här är vattnet så friskt.
När världen bara kan uppvisa tre procent sötvatten – och man vet att mängden minskar – framstår det som exotiskt att kasta sig ut från en flotte mitt ute på sjön.
Mona Svensson är en stor bastuälskare. Det gör inte saken sämre med att man kan kasta sig ut i rent vatten för att få svalka. Andra bastunjutare är Therese Svensson (t h) och Linnea Eriksson (t v). Foto Maria Söderberg
Arjeplogs kyrka är den tredje på samma plats. De första invigdes 1642. Det var vattenvägarna som var de huvudsakliga transportlederna och därmed också självklart att kyrkan skulle placeras nära sjön där båtar kunde lägga till.
Den första kyrkan hade ingång i väster, vilket inte var brukligt. Det var ju i öster som man inom kyrkan tänkte sig
Jesus återkomst och i öster låg även paradiset. Foto Johan Fjellström
Bastuflotten glider ut från kajen vid Kraja stugby. Vi är på Sällá, en del av Hornavan som är
Sveriges djupaste sjö. Kommunen är ojämförligt landets vattenrikaste kommun. Här rinner också Piteälven, Skellefteälven och Laisälven.
– För mig krävs det inte sommarvärme för att jag ska basta. Det gör jag lika gärna på vintern.
Mona Svensson är en flitig bastubadare och när vi bestämde oss för en tur med flotten hakade hon på. Hon är uppvuxen i Arjeplog och arbetar idag som förskolechef på hemorten. Under många år bodde hon i Västerås. En av de saker som gjorde att hon vände norrut var just vattnet, fjällen och årstidernas växlingar.
– Jag älskar vatten som är klart och rent. Att det ofta är kallt gör mig inget.
Och vattnet är verkligen inte särskilt varmt i Sällá, kanske tolv grader, men om man har värmt upp sig så att skinnet glöder är det ingen match hoppa i. Bastuflotten rör sig nära kyrkan och Silvermuseet. En bit till och vattnet blir strömmande. Det är ingen ovanlig syn med fiskare precis här. Harr, sik, gädda, abborre och öring kan fångas från stranden eller från en båt.
Mycket mjukt vatten
Det är så vattnet beskrivs i Arjeplog. Det som brukar kallas för mjukt vatten är bättre för miljön än hårt. Ett mjukare vatten innebär till exempel att man inte behöver använda så mycket disk- och tvättmedel för att uppnå samma effekt. Kläder får lite längre livstid om de tvättas i just mjukt vatten eftersom det fastnar mindre kalk när tvätten torkar. Och hur var det med löddret? Med mjukt vatten löddrar tvål mer, håret och huden blir mjukare. Inte minst detta är en anledning till varför många tycker det är härligt med sötvattensbad i norr. Vad beträffar bastubad vet vi redan genom forskning, i detta från tidskriften Jama internal medicine, att bastubadandet förlänger livet och ökar välmåendet. Studien beskrev hur personer som bastade fyra till sju gånger i veckan löpte 48 procent mindre risk att drabbas av dödliga hjärtsjukdomar och 40 procent mindre risk att dö i förtid oavsett orsak.
Att studien gjordes i vårt grannland Finland behöver väl knappast skrivas ut?
BAKGRUND
Bastukulturen fick ett uppsving på 1960-talet i norra Sveriges inland. I grannlandet Finland var det däremot utbrett. Innan dess var det få som hade duschutrymmen i sina bostäder, än mindre en bastu. I Arjeplog fanns ett allmänt badhus med bastu i den gamla brandstationen vid torget. Den byggdes 1951. På ett och annat ställe i kommunen användes olika former av bastu. Längre tillbaka kunde man använda en stor tunna med vattenbehållare och från den kom het ånga. Därefter kunde man kasta sig i snö, i en isvak – eller om det var sommartid – rakt ned i plurret.
Läs gärna mer:
https://www.sciencedaily.com/releases/2015/02/150223122602.htm
Text och foto: Maria Söderberg
Hopp från bastuflotte. Foto Maria Söderberg
Bastuflotte kan hyras på Kraja, Silver Resort. Foto Maria Söderberg