Fyndet från 1644 – nu på Silvermuseet i Arjeplog. Foto Maria Söderberg
- 15 augusti 2010
Ett av Silvermuseets mest märkliga föremål
är en brudkrona. Den sägs ha hittats 1644
vid Räkerfjällets fot av två som arbetade i
gruvan i Nasafjäll. Brudkronan omges av en
sägner som fömedlats av samerna i området.
Det här uppslaget får betraktas som en efterlysning: Var kommer den mytomspunna brudkronan ifrån? Hur ser dess historia ut? Idag har den sitt hem på Silvermuseet i Arjeplog. I boken Silvervägen, som utkom 1975, omtalas den som en “ljuskrona från 1500-talet”. Den har använts som ljuskrona i Arjeplogs kyrka. I boken finns Lotten von Dübens bild av den. Hon reste i Lappland, och besökte bland annat Arjeplogsfjällen, åren 1868 och 1871. Vid tiden för hennes bild av brudkronan har den ljusfästen, som senare avlägsnats.
Sägnen vid Räkerbranten enligt Doktor Wallquist
I Einar Wallquists Arjeplog fordomtida från 1983 kan man läsa: “Norsk brudkrona 1400–1500-tal. Hittad vid Räker”. Detta nedtecknar Wallquist om det hittade föremålet:
Man vet att under medeltid och framåt 1500-talet gav sig många upp i lappmarken – förrymda soldater och ogärningsmän – och angrep lapparna, som vek undan och blott drog sig längre in i sina ödemarker. Lapparna har aldrig varit krigiska eller stridslystna utan hellre flytt undan. Dessa “rövare” kallas av lapparna än idag tjudr och de säger att de kommer österifrån, ryssar kanske, som lapparna alltid haft skräck för (genom skattekrav?). En del berättelser om tjudr är än levande och berättas lappar emellan. En gång skall illgärningsmän ha kommit till fjället Räker där det blivit strid. Deras hövding bar en stor krona. Lapparna hade släpat upp stockar för Räkerbranten, och när tjudr kom, rullade de dem utför och slog ihjäl inkränktarna. Nu finns det knappast stockar på det trädlösa Räkerfjället! Ett par gruvarbetare från Nasafjäll fann emellertid i mossan nedanför fjället 1644 en stor brudkrona av mässing som skänktes till Arjeplogs kyrka. Men den är norskt femtonhundratal och troligen stulen i en norsk kyrka – kanske av tjudr. Sägner broderas ut ibland.
Fjället Räkers östsida den 19 juli 2010. Räker ligger i en bred dalgång som löper i sydöstlig riktning mellan Björkfjället och Krappesvaare, Laisdalen. Högsta toppen är 1 381 m ö.h. Foto Maria Söderberg
Men samtidigt som Wallquist återger sägnen kring fyndet av brudkronan, vill han reservera sig. Det finns många frågetecken. En undran som infinner sig är om det verkligen är en norsk brudkrona. På Norsk Folkemuseum i Sköyen finner man likheter. Kari-Anne Pedersen, konservator och expert på brudklädsel, säger att formen är bekant på mässingskronan, men skickar bilden på Silvermuseets brudkrona vidare till en annan expert.
Denna samiska brudkrona överlämnades till Nordiska museet 1895 av Lotten von Düben. Foto Nordiska museet.
Guldsmeden Lori Talcott anser att brudkronan, dock med reservation, ser en aning ”oäkta” ut, kanske ett plagiat. Jag tolkar hennes försiktiga svar som att den möjligen inte är särskilt exklusiv för sin tid. Den behöver under alla omständigheter studeras närmare. Det borde ju gå att hitta en ”tvilling” – vilket verkar mest troligt – på den norska sidan.
I juli förra sommaren besökte jag området kring Räkerfjället. Jag ville se hur terrängen såg ut där brudkronan påstods ha hittats. Varför just här? Hur säker är denna källa? Nog sätter det fantasin i rörelse när man betraktar den branta fjällväggen mot öster. Men precis som Einar Wallquist skrev så undrar man över sägnens sannolikhet med exempelvis stockar som skulle ha rullats upp för berget och träffat de s k tjudr. Här finns verkligen ingen skog, vilket förstås inte hindrar att förhållandena var annorlunda för 400 år sedan.
En osannolik upptäckt
Gruvan i Nasafjäll startade 1635. Elva år senare skulle alltså två gruvarbetare ha vandrat här och hittat den märkliga kronan ”i mossan”. Det är i det närmaste en osannolik upptäckt och för tankarna till en ”nål i en höstack”. Sträckan från Nasa i riktning mot Umedalen var en av de leder som utnyttjades, men till skillnad från sträckan till Arjeplog kunde inte båt utnyttjas i samma utsträckning. Vi får förmoda att fyndet gjordes sommartid. Det märkliga är att den lämnas in till Arjeplogs kyrka om vandrarna var på väg från Nasafjäll. Magasin Laisdalen / Magasin Silvervägen efterlyser helt enkelt uppslag på hur gåtan med brudkronan kan lösas.
Text Maria Söderberg